Och ute är det kallt

Det tomma innanmätet,
det svårförklarliga,
det kortfattade.

Hur ska jag kunna förklara det jag behöver,
något jag själv känner till så väl;
ibland bävar jag för att kunna nå det igen,
jag skakar inombords av längtan,
uppblandat med rädsla.

Ska jag ta ett steg utanför dörren,
utforska den värld som är här utanför,
både fysiskt och psykiskt?

Söker dig,
känner igen dig,
anar dig,
önskar mig.

Vill göra något handgripligen för att vinna ditt inre,
vill tillåta mig att besvara dina kommande känslor,
släppa den lilla men svarta punkt som gör mig stum inombords,
lite men naggande finns den där,
för att lagas av mig själv,
med din hjälp.

tillbaka