Verklighetens mentala tolkningsförmåga
En typisk illusionsrik förväntning gör sig lätt påmind,
bara av små vinkar,
som så lätt bara kan vara feltolkningar,
som så ofta,
som så lätt.
En lätt frågeställning,
med en utdragen ordväxling,
som är sig lik de som alltid finns här,
hos mig.
En vanlig brist,
som jag antagligen inte förändrar;
åtminstone inte utan att sluta vara den jag är.
Slutresultat som med enkelhet kan bli det gamla vanliga,
tack vare små mystiska och alltför trevande ord.
Håll mig i från den bitterhet jag kan ana,
redan innan jag fått tillräckligt med fakta.
Förutsättningarna pendlar som vanligt,
mellan ett högt hopp,
och en tanke på att det redan är för sent.
Att leva i nuet borde vara rätt tanke,
men det är inte möjligt att genomföra,
tydligtvis.
Jag fortsätter.
Förutsätta.