Den nya kärleken
...och så plötsligt blev kärleken annorlunda i starten;
uppseendeväckande för mitt inre,
drabbar mig med förvåning.
Jag har varit så van vid kärleken,
att jag först inte kände igen detta nya sätt;
jag har alltid varit i min egen värld i början förut;
dansat på alla plattityder,
upplevt alla slitna fraser,
inget som behöver tas upp.
Men det som drabbat mig nu har fått mig tappa fattningen,
något även den vanliga passionen gjorde;
men bara i början,
jag hade fått en viss vana med den vanliga passionen.
Denna annorlunda start ger mig huvudbry,
just för att den inte ger mig dessa vanliga symptom,
inte för mig fram på dessa eviga och typiska rosa moln.
Den nya kärleken ger mig ett lugn,
och en helt kontrollerad lycka;
då och då drabbar mig dock passionen helt kort,
på precis samma sätt som den gamla kärleken.
Just detta att då och då få passion,
och inte ha den ständigt;
det skapar en nästan oerhörd lycka.
Jag vet att passionen då och då dyker upp,
och under lugnet mellan dessa emotionella stormar;
då har jag ett lugn som låter mig ha full kontroll över mitt sinne;
något som är helt nytt för min varelse.
Vanligtvis bringar kärleken mig bortom allt vett,
men denna gång är den mild,
låter mig njuta av den under kontroll...