Passionens hav
I en svindlande ocean av passion,
står jag ensam på en karg ö,
och ser ut över de romantiska orgierna,
medan kalla vindar slänger sig över mig;
som stickande pilar för att påminna,
om att jag står där på tomhetens mark.
Den bitterljuva avundsjukan omger mig,
och jag suger i mig orättvisans nektar,
i en fortsatt frustration,
som bringar mig blindhet för de chanser jag har.
Det är okunskapen om möjligheterna,
inom kärlekens djupa område,
som skrämmer mitt inre,
och får mig att ytterligare en gång;
försöka se klart på erbjudanden.
Jag fylla av en sörja av svärta,.
och mörkret fyller mina ögon,
håler grävs djupare i mitt bröst,
för att vara redo för att fyllas med passion,
ännu en gång denna gäckande kärlek,
som jag alltid verkar söka.
Mina tidigare förälskelser,
smärtar mig fortfarande när jag erinrar mig dem,
men jag vältrar mig i detta,
just för att det låter mig uppleva;
dessa ljuspunkter ännu en gång,
oavsett vad de ledde till.
Och jag står där på min ö,
fortsätter att se ut på passionen,
lapar i mig synen,
och ägnar mig i praktiken åt att fortsätta vänta,
i stället för att aktivt söka.